Nordkap - Sydkap: Krönika 060114 Kontraproduktivt Idag kom Ian och Lukas till Taba flygplats, nu skulle hojarna äntligen ut ur tullen. Jag hade trott att det skulle ta maximalt en timme. Allt var ju gjort utom att visa upp förarnas pass. Men ack vad jag bedrog mig, det tog nära nog fem timmar. Om vi inte hade haft Unsama från Egypten som hjälpt oss hade vi nog gått bet på uppgiften. Det som den Egyptiska byråkratin inte kunde förlika sig med var att jag transporterade in fem fordon men endast tre förare. Att sedan de två förarna som fattades kom in via Taba flygplats istället för Nuweibas hamn som blev införselplats för motorcyklarna är något som skapat huvudbry hos tullen. En av arvsynderna i Egypten är tydligen ifall förare och fordon träder in i landet på skilda platser. Vi hade igång samtliga tull-tjänstemän i Nuweiba, ordväxlingarna var till och från bra mycket över 100 decibel och det stod och vägde länge och jag trodde faktiskt att slaget var förlorat. Fast på något sätt så gick det till sist att krångla sig ur tullens byråkratiska och kontraproduktiva grepp Jag har haft roligt åt teknologin i teamet. Det är nämligen så att min Haj-tech telefon är den enda som kan sända bilder i Egypten. Mikko som är en riktig prylfreak står sig slätt med sin värsting Ericsson ala flera 1000. Jag har fått så mycket smälek genom åren för min stenålderstelefon, en Ericsson 310 populärt kallad ?hajfenan?. Nu har jag fått min revanch, önskar bara att mina döttrar hemma som surrar om 3 G telefoni och himlar med ögonen när jag drar fram gamla ?bettan?, skulle se mig här när jag är kung i haj-tech branschen. Hajfenan sviker aldrig. Humöret var på topp hos Ian och Lukas trots väntan på motorcyklarna ända tills skymningen kom. Jag hade bestämt mig för en enda regel när jag tog på mig att organisera denna resa genom Afrika. Denna enda livsviktiga regel var: "Kör ALDRIG i mörker". Nu har vi kört samtliga 450 km mellan Nuweiba och en bit söder om Suez i mörker. Jag kan inte förstå att jag alltid har en förmåga att bryta mot samtliga självpåtagna regler som jag sätter upp i livet. En bonus av rang var förstås att få förmånen att köra genom Sinais bergsmassiv under fullmåne. Det är nog det vackraste naturscenario jag upplevt på mycket länge. Det var så vackert att jag blev nästan gråtmild. Tyvärr fanns inte tid att rigga upp stativet och kameran för att ta en bild med 30 sekunders slutartid. Det hade kunnat bli årets bild. Klockan är snart 03.00 på morgonen och det är dags att gå och sova. Bestämmer mig här och nu att dagen ska levas efter devisen "Det är bara pajasar och hottentottar som korrekturläser". Preformance direkt, är vad som gäller. << Förra Alla krönikor Nästa >> High Performance Riding www.pgdakar.com Per-Gunnar Lundmark Fjällbonäs 15 933 91 Arvidsjaur Per-Gunnar Lundmark Eva.PG.Lundmark@swipnet.se Uppdaterad 2006-01-15