Nordkap - Sydkap: Krönika 051121 Nordkap vs. Cape Town Vad är bättre ? Den ständiga frågan i all media är ju som bekant att jämföra och kora en vinnare. Vad är bäst? Vad är det mest prisvärda alternativet? Är det Nordkap med sol dygnet runt sommartid och evigt mörker vintertid eller är det Nelson Mandelas Sydafrika som slår min egen bakgård med hästlängder? Det är sådana funderingar som en åttondelslapp från Fjällbonäs kan fundera på i timmar, ja rent ut av i dagar när tristessen kryper in under skinnet. Fågel eller fisk, svart eller vit, kallt eller varmt, här ska testas i bästa konsumentanda. Följdfunderingen blev; hur upplever man klimat och geografi på bästa sätt? Självklart på en motorcykel, så valet blev att uppleva resan hela vägen från Nordkap i Norge till Cape Town i Sydafrika på motorcykel. Val av verktyg Efter viss vånda över vilket verktyg jag skulle använda mig av föll valet till sist på BMW:s nya HP2. Jag kommer att starta den 22 december år 2005 klockan 07.00 vid Nordkap och sedan är tanken att köra söderut genom länderna Norge, Finland, Sverige, Tyskland, Polen, Slovakien, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Turkiet, Syrien, Jordanien, Egypten, Sudan, Etiopien, Kenya, Tanzania, Malawi, Zambia, Zimbabwe, Botswana, Namibia och Sydafrika. Min planering bygger på att jag någon gång i slutet av februari når ner till Cape Agulas som är det längsta söderut man kan komma. När jag står där på sydspetsen av Afrika så kommer jag nog att säga för mig själv ”Man kör tills man är framme” sedan lastar jag hojen på en båt och åker hem. Resan Min resa startar i Nordkap och i Egypten ansluter Lukas och Ian Lundin. Lukas har likt mig kört Paris-Dakartävlingen några gånger och Ian har erfarenhet av Mexikanska ökentävlingen Baja 1000. När man tittar på jordgloben verkar sträckan rätt lång, ja rent ut av lönndryg. Min Pappa brukade alltid säga ”Längsta tiden tar det att gruva sig”. Jag hoppas att han har rätt… Men vad är det egentligen som hänt med mig efter mina fem år av ökentävlande? Förr så var jag nöjd med mina referensramar runt 50-skyltarna i Fjällbonäs. Där fanns allt jag trodde jag behövde, en kvinna att älska, jakt, fiske, skoter och en rejäl dos av jantelag. Sedan blev det tävlingar och en massa resor runt jorden och då kom jag till insikt att världen inte tog slut söder om Jörn. Det blev verkligen en ny livserfarenhet för mig. Efter tre års tävlande hamnade jag plötsligt på fel sida om jantelagen, tänk hur det kan bli. Vintrarna känns numera kallare och längre än någonsin förut och jag drömmer lite om värmen i Afrika redan i slutet av november som motpol nu när tjälen når ner i potatiskällaren. Missförstå mig nu inte, jag älskar alla årstider men vintern är faktiskt lite lång här uppe vid polcirkeln. Resan är målet Denna resa kommer att trolla bort nio veckor av vintertristess för mig, jag kommer att älska varje minut för ni vet väl att det är resan som är målet. /PG . Alla krönikor Nästa >> High Performance Riding www.pgdakar.com Per-Gunnar Lundmark Fjällbonäs 15 933 91 Arvidsjaur Per-Gunnar Lundmark Eva.PG.Lundmark@swipnet.se Uppdaterad 2005-11-19