| |
Dakar näst sista dagen.
Själv så tänker jag aldrig tanken att något ska gå fel, jag tror nämligen inte att man ska förbereda sig på sådant. När jag så hoppade över den där sanddynen 208 km från starten under gårdagens etapp, och allt rasade ihop och hojen intog lowriderläge blev det som en chock. Efter 10 sekunders funderande så försökte jag att med hjälp av en träbit som jag till sist hittade där ute i öknen låsa hojen i ett högt läge. Detta misslyckades och det skulle visa sig att jag med denna manöver lyckades bryta sönder min öhlinsdämpare. Det tog hur lång tid som helst innan KTM:s lastbil äntligen kom men som tur var så hade de delar. Så här i efterhand så måste jag säga att jag aldrig kunde drömma om att det skulle vara en så bitter kalk att dricka. Att som jag ser det ena sekunden ha en kassaskåpssäker 5:e plats och i nästa inse att allt som har med tätposition att göra är över.
Pål har skärrat upp mig värre än min storasyster Siv gjorde när hon berättade
spökhistorier innan vi skulle sova i sommarstugan när vi var barn. Han menar att jag har gjort bort mig rejält gentemot Eva. När jag nu sagt att jag ska sluta med dakartävlande så kommer proppen att gå ur det uppdämda behovet från min fru med allehanda saker. Pål fortsätter sina teorier om att Eva nu kommer att tycka att det ska målas om, kaklas, tapetseras, byggas om, städas i källare och vinda osv. Han tror också att hon ska ha en ny bil och vill ut och resa. Allt som borde ha gjorts löpande under fem års tid ska sannolikt göras under närmaste halvåret. Vidare menar han att hälften av allt jobb hemma med ungar, skjutsning, läxor och allt annat som tillhör en trebarnsfamilj faller på min lott. Jag börjar faktiskt svikta lite, inga fina skyll kommer att finnas för att slippa dessa tråkiga måsten. Vad har jag egentligen ställt till med? Kanske dags att trycka på rewindknappen lite.
Har fått en inbjudan till cocktailparty på Svenska ambassaden imorgon klockan 18.00. Det känns riktigt skönt att ha få skapa lite diplomatiska förbindelser så här inofficiellt ambassadörer emellan. Jag var lite orolig över klädseln men det stod i inbjudan som var på franska något om ledig klädsel. Detta var verkligen framsynt tänkt av Sveriges ambassadör i Senegal Annika Magnusson. Funderar just hur diplomatins irrvägar egentligen fungerar. Är det så att jag nu ska bjuda över henne till min ambassad i Fjällbonäs? Jag tänkte då givetvis på bastu, badbalja, isvak och lite Kvikkjokks vildmarksbrännvin vid kimtjärns strand. Är jag diplomatiskt rätt ute då? Kanske jag måste ringa och samråda med Norrbottens Landshövding P-O Eriksson. Hur presenterar jag mig? Norrbottens Ambassadör PG Lundmark, egentligen tycker jag att det låter lite väl pompöst. Kanske bättre att säga att mitt namn är Sigurd PerGunnar Lundmark. Nä, det är inte min stil riktigt. Det blir nog "Hej jag heter PG".
Imorgon är det målgång, det känns rätt skönt, faktiskt !
[an error occurred while processing this directive]
[an error occurred while processing this directive]
|