Regn är ett laddat ord i motorcykelsammanhang, det kan få den mest inbitne knutten att darra av skräck. Att det finns någon sanning i påståendet att det inte finns något dåligt väder utan bara dåliga kläder betvivlar jag starkt. Låt mig ta några exempel från verkliga livet: I förrgår så fick jag förmånen att vara med Expressen vid ett motorcykeltest av landsvägssexhundror. Det första samtalsämnet när jag kom till redaktionen för att köra ner en av hojarna till Mantorp under aftonen var naturligtvis det eventuella regnet som skulle falla under kvällen. Morgonen efter satt alla testförare och drack kaffekopp på kaffekopp vid frukostbordet allt i hopp om att det skulle torka upp lite på racingbanan. Ingen verkade de minsta sugen på att köra under regnförhållande. Till sist så slutade det regna och plötsligt blev alla på hugget. Testet avslutades med ett par regnstänk och Annie stod på öronen i en högerkurva och ”Cralle” som låg för nära (order av fotografen) var tvungen att låsa framhjulet med en omkullåkning som följd för att inte köra över Annie. Allt för några regndroppars skull…

I helgen var det tänkt att jag skulle få en träningskompis på endurofronten för första gången sedan jag började om med enduroåkningen i slutet av mars månad. Vi dvs. Tybert Stenman och jag skulle göra en långsväng med riktig skogskörning med en ryggsäck innehållande kaffepanna, stekpanna och lite amerikanskt fläsk Vad händer? Jo, dagen innan avfärd ringer Tybert och avbokar hela evenemanget, orsaken var en pessimistisk femdygnsprognos där regn i stora mängder utlovades. Vilken tunnis ! Är alla 56-åringar gjorda av socker ?

Just nu när jag sitter här och skriver så forsar regnet mot plåttaket på farstukvisten. Själv sitter jag vid datorn och prisar mitt åtagande att skriva en spalt i MC-nytt. Perfekt anledning och ett godtagbart skyll för varför jag inte är ute på mitt inplanerade tretimmars träningspass. Att jag förskjuter mitt träningspass pga. regn vill jag inte kännas vid för det är ju Knapsu. Plötsligt inser jag varför jag hamnade i ökenracingbranschen, den enda tävlingsformen med motorcykel där det rent statistiskt sett inte regnar under tävlingsutövandet. Det har hänt mig endast en gång, det var vid starten i Ensenada under Mexikanska Baja 2000. Jag har inte hämtat mig än.

/PG


Tillbaka