En veckas semester, smaka på det. Ser ni det framför er? Sandaler, badbyxor och en blå solstol samt ett blått paraply. Allt verkar vara rena drömscenariot, fram till ungarna väcker en från utopin med "Pappa kan du inte" …"Pappa snorkeln fungerar inte" …"Pappa får jag inte bada på andra sidan"…"Pappa Maja är dum och hon säger att" ….

Någon stor tänkare i min närhet, läs Per Andersson, kallar visst fenomenet för barnens utveckling, själv så vill jag nog hellre kalla det något annat. Hur skulle livet vara utan ungar? Jag fick mitt första egentillverkade barn när jag var 17 år gammal och har sedan dess aldrig varit utan småbarn i hemmet. Förmodligen skulle det vara rena himmelriket i ett par tre veckor, kanske rent av några månader men sedan misstänker jag att det skulle bli tråkigt att inte höra "Pappa kan du inte". Förmodligen så skulle jag längta ihjäl mig efter barnen om de plötsligt skulle försvinna ur mitt liv men när man är mitt uppe i det så kan man verkligen fundera vad det är för fel på celibat. Norrbottnisk ungkarl…Njaäe det ordet klingar inte något vidare vid närmare eftertanke. Efterdyningarna av Lars Törnmans uttalanden om den Norrbottiska ungkarlens sexköp känns fortfarande rätt påtaglig. Spaltmetrar från kolumnister som undrar om det verkligen är statsministerns fel att Norrbottniska ungkarlar köper sex av ryskor i Tornedalen gör att det känns tryggt att kunna köpa det av sin lagvigda för en utlandssemester iställetJ

Samme Per funderade fritt i samband med lite bastubad och några öl på att barnen skulle förses med stämband och armar vid sju års ålder. Jag är nog inne på den grundidén men med en liten förfining där barnen endast får kroppsdelarna till låns under en viss tid. En prövotid likt de nyutexaminerade bil- och motorcykelförarna när de kvitterar ut sitt körkort. Prövotiden skulle nog med hjälp av mina egna undersökningar (läs barnLHS) vara runt 4 år eller säg vid ingången till sjätte klass. När de däremot kan använda sina armar fritt är som förra veckan när de hjälpte till att stapla årsveden. När dylika friheter i deras rörelsebegränsning ges så verkar det märkligt nog som armarna vid dessa tillfällen inte direkt går som väderkvarnsvingarna en förhöstdag på Gotland.

Själv så inser jag plötsligt vid halvtid i mitt pappaliv att det nog skulle vara bra med lite utbildning inom barnuppfostran för att få ordning på de små liven. De verkar göra precis som man gör själv och inte ta den minsta notis om vad man säger.

PG Lundmark med fulltankade batterier efter en fantastisk semestervecka med familjen Lundmark.