 |
Vecka
14 |
 |
|
|
|
|
|||||
|
|
|||||||
| [an error occurred while processing this directive] |
Första gången jag pissade uppe på 930 meters höjd vid tältet i 15 sekundmeters vind och snödrev så kom ovanstående ordspråk eller ordstäv som en blixt från klar himmel. En vecka uppe i Råvvejaure-fjällen med Håkan Hammarstedt, tältande i Moskoselskåta precis som i Dakartävlingen. Dynerna finns där också dock inte sand utan snö, jag vill påstå att det är väldigt lika förhållanden uppe i de svenska fjällen och Afrikas öknar. Jag körde en fyrtaktsskoter där motorkonstruktören är samma man som konstruerade V-twinen som Meoni kör. Jag hade med mig min vita Dakarlåda där allehanda bra att ha prylar fanns för fisketuren. Träningen har det inte blivit något märkvärdigt av, jag har snöpulsat 1 timme per dag, anledningen att jag inte hade med mig testcykel i år var att jag bestämt mig för att fasta. Jag tror inte att kroppen skulle må bra av att träna för fullt utan kolhydratintag som motsvarar förbränningen, det som sker då är att jag tappar muskler. Så nu har jag fastat i en vecka och tappat 5.5 kilo. Eller fastat och fastat, jag vet inte om jag sett ur strikt perspektiv har fastat för veckan har bestått av 20 liter lättpärondryck där jag blandat lite spädare än föreskrivet. Sedan har jag druckit en halv liter Päronkonjak och hinkvis med kaffe. Håkan har stått för allehanda frestelser där jag bara vek mig en gång och det var när han bjöd på Marinella ett surrogat för riktig päronkonjak där procenten är bara hälften. Lite tjejaktigt måste jag säga, typiskt Håkan. Jag har som målbild att nå ner till 80 kilo innan jag börjar äta för fullt, då vänder vikten uppåt igen och jag har för avsikt att landa på runt 84-85 kilo. Det behövs nämligen i praktiken inget lagrat fett i Dakartävlingen när man har full service av Håkan Hammarstedt, däremot så kanske han skulle tänka på att äta upp sig lite inför nästa års dakarlopp. Han lär nog behöva ett litet fettlager något som han verkar sakna helt. Jag har hört någon ovetenskaplig uppgift som säger att 4-5 kilo är en hästkraft så följaktligen är min päronkonjakfastning alltså en ren och skär smygtrimning. När man märker av skillnaden i effekt på grund av tyngden är vid acceleration det tar längre tid att nå upp till toppfart. Det jag är livrädd är att jag ska tappa i verkningsgrad på min kropp, att tappa muskler är jag inte det minsta intresserad av. Om jag lyckas med mina förehavanden det får framtiden utvisa. På hemvägen från Råvvejaure så träffade vi tre skidåkare i närheten av Ikesjaure. Jag stannade och frågade en av skidåkarna var de var på väg och fick en spännande berättelse om ett riktigt häftigt äventyr. De var tre killar som startat sin skidtur i början av februari från Sveg och slutmålet var treriksröset längst uppe i Sverige. Deras planering låg att nå slutmålet vid månadsskiftet april-maj. De skulle alltså åka skidor i runt 90 dagars tid, det kallar jag för uthållighetsträning. Sträckan skulle jag uppskatta till runt 150-160 mil, tanken svindlar och jag känner hur mina tankar blir lika primitiva som en litet barn vid karamelldisken på Konsum. "Jag vill också åka skidor" sedan sansar jag mig och inser att allt har sin tid. Men möjligheter att skapa sig ett äventyr i Sveriges avlånga land finns verkligen och oftast ligger äventyret närmare än man tror. Har varit på Bandy Karlsborgs skoter-stadiumcrosstävling på lördagskvällen där jag var inlejd att vara bisittare till speakern. Jag måste säga att det var det absolut bästa motorevenemang jag varit på hittills. Frågan har snurrat i mitt huvud tidigare och efter denna tävling så känner jag att svaret är givet, det ska vara möjligt att arrangera motortävlingar i Sverige för andra än motorklubbar. Svemo måste tillåta privatpersoner och företag eller föreningar utanför SVEMO-kontroll att göra motortävlingar, precis som i USA och i Dakartävlingen. Inom skotercrossen känns det som om nivån bland de tävlande är extremt proffsig jämfört med för 5-8 år sedan men tävlingarna som arrangeras av ideella föreningar har inte utvecklats i samma takt. Att få uppleva en tävling som den i lördags är verkligen fantastiskt. Jag inser att motortävlingsarrangörerna måste få tillåtas tjäna pengar även om klubbarna eller företagen som arrangerar inte plöjer tillbaka pengarna oavkortat till sporten. Tyvärr måste jag tillägga, men faktum är att motorsporten utvecklas mer även på amatörnivå om dessa "Top of the line evenemang" får bli lika bra som Karlsborgs bandyklubbs eminenta tävling. Det är den typen av tävlingar som ger möjlighet för förarna att fixa sponsorer som i sin tur gör det möjligt att utvecklas som förare. Att inte STV var där och sände ett reportage om tävlingen är för mig en gåta, det hade varit TV-underhållning i världsklass.
|
|
|
Tillbaka |
| ||||||||||||||||||||||||||||
 |
[an error occurred while processing this directive] |
 |
||