Down-Up.o:p>

Träning, smaka på det ordet. Träning årsmodell 1940 var i alla fall enligt Svensk Film bensprattel till en hurtig röst där folk i grupp utövade samma rörelser, förhoppningsvis i takt. Varför utövar vi allt i grupp? Detta är verkligen en tidlös trend. Kolla in damer på en danstillställning, de klarar inte ens av toalettbestyren ensam utan detta sker alltid i grupp. Hur ser klosetten ut på en damtoa? Är det kanske så att den är så hög att de är tvungen att hjälpas åt och lyfta upp varandra för att komma till skott, om ni förstår vad jag menar. Nu till dagens träningsfenomen som naturligtvis också sker i grupp, har studerat detta ingående under mina träningspass på Camp Gielas. Folk står i kö för att boka in sig på gemensamma aktiviteter typ HiLo, Boxing, Body pump, Body balance, Spinning, StepUp, och jag vet inte vad alla aktiviteter heter. Märkligt att det alltid måste ske i grupp. Har funderat på att starta upp något eget i denna märkliga bransch. Inom allt företagande så gäller det att nirscha in sig, mitt koncept kommer att vara Down-Up. Träningsredskapet som kommer att användas är naturligtvis motorcykeln. Den enda svaghet i denna träningsform är att den sker ute, något som förmodligen påverkar den moderna människan negativt. Man får frisk luft, farliga solstrålar på sin hud, samt ett och annat myggbett.

Down-Up, när man vill träna sig själv, tillsammans med andra.
<BR><BR>
De träningsverktyg man behöver är en miljömatta (används vid service på endurotävlingar som då sätts under hojen) eller två stycken lastpallar. Vidare behöver man en motorcykel av valfritt fabrikat, det går även bra med en MC-attrapp. Vad som är viktigt i sammanhanget är att det finns två hjul och att den innehar en vikt som inte underskrider skamgränsen (under 102 kg utan bränsle). Jag som ledare har med mig ett 2000w elverk en stereoanläggning samt en CD-skiva av AC/DC, låten som spelas är givetvis ”TNT I´m dynamite” samt en behändig mikrofon för att peppa deltagarna med att utstöta hurtiga tillrop. Tillvägagångssättet är följande: Man träffas på Kilverstones motorstadion vid långspången strax bortanför stegrarmyren efter midnattsloppsbanan, checkpointen är mitt på myren. Där ställer man ut sig som en kvadrat obs! max 16 deltagare. Motorcykeln ställs på miljömattan eller pallarna och sedan går musiken igång. Hojen eller attrappen lyfts ut på höger sida av pallen och ställs på Jalla-Jallan och trycks ner minst till centrumbulten av hjulet både fram och bak, detta är de så kallade Down-momentet. Sedan lyfts träningsredskapet upp på miljömattan igen, detta är Up-momentet. Under dessa två träningsmoment dånar AC/DC-musiken som en matta över blötmyren lätt ackompanjerat med glada tillrop från mig typ ”våga utmana dig själv, ta ut rörelsen ordentligt, sträck ut, god teknik av dig där ute mot myrtallen, kom igen nu endast 8 repetitioner kvar.” Allt detta inramas av ett envist myggsurr och bakgrundsmullret från mitt Honda-elverk.

Fjällbonäs –3 grader lätt snöfall, dåligt sikt, oskottat samt en bäverhojt senare.

/PG

Tillbaka